Shut up when i'm talking to you!!!!

Ni vet den där känslan, när ingenting går som man vill, när allt känns hopplöst, värdelöst o allmänt fuckat. känslan som gör att man bli så osäker o vet inte vart man ska ta vägen. man vill bara försvinna, bara fly, men sedan inser att det hjälper inte, problemen följer med vart man än tar vägen. känslan försvinner inte för ens man tagit tag i problemet. jag har nu suttit o tänkt, varför uppstår denna känsla varje gång? men jag har precis kommit till insikt att det är jag som är problemet. kanske inte jag som person (?) men denna käsnla jag får varje gång, den kanske jag itne ens behöver ha. det kanske ite är så som jag tror det är. alla kanske kommer till denna punkt, men när jag kommer hit, så ger jag oftast upp. o jag tänker att ja inte ska ge upp denna gång, jag vill inte ge upp, men samtidigt så känns allt så hopplöst att man lika gärna kan ge upp. men då sätter jag mig i en annan situation, där jag får denna känsla LIK FÖRBANNAT!!!! hur jag än gör, så försvninner inte denna käsnlan!? är det mitt dåliga självförtroende som spökar, eller, va.. ja vet inte! varför, VARFÖR, sätter jag mig här, bakom denna jävla cpskärm, o skriver ett inlägg, som förhoppningsvis inte någon läser, ist för att ta tag i känslan o strypa den genom att ta tag i problemet, nej, varför ta tag i någonting liksom.. hur svårt kan det vara, jag har tänkt dag in o dag ut i flera dagar nu, HUR ska jag lägga upp det, vad ska ja säga, vem ska jag säga det till, vem, hur, var, varför!!!!!!!!! galen, blir jag! härom natten la jag upp det så bra i mina tankar, men nu, vet jag att jag inte vågar! en vecka framåt, o ja kommer bli ännu mer galen för att jag inte tagit tag i det! jag vet hur det kommer bli, för som sagt, det blir så varje gång.. jag har varit vid denna punkten ett tag nu, men jag har liksom förnekat de. jag har gått med på allt o föröskt intala mig själv att det är bra som det är o att jag trivs med detta. men ack ve, ack ve.. det är ju itne så det ligger till! allt jag vill nu, är bara o försvinna, bara ta mitt pick o pack o försvinna, släppa allt som har med allt o göra, o bara dra! men kommer det inte bli likandant där, dit jag tar vägen? denna käsnla kommer nog alltid hemsöka mig, tills jag tar tag i fanstyget till känsla.
 dretliv!

Kommentarer
Postat av: Anonym

tråkigt att du känner så, enda sättet är att ta tag i problemet och försöka lösa det, är det för svårt så be om hjälp. Ha alltid personer runt omkring dig som kan hjälpa dig. kram

2009-08-12 @ 23:17:24
Postat av: D

En olycka kommer sällan ensam.. var själv inne i en sån period för ett tag sedan. Men glöm inte bort att efter regn kommer solsken, och när det väl är bra så känner man sig väldigt stark! När allt flyter på och bara går rätt för en gångs skull. Det låter kanske avlägset nu, men den tiden kommer också! Du måste bara tro, det kommer man långt på ;)

2010-01-06 @ 21:51:40
URL: http://davidnoren.blogg.se/
Postat av: ??

Hej Tjosan! Att jag skulle hitta din blogg det trodde jag aldrig- inte av en slump iaf!! Och jo någon läser visst din blogg, råkade bli jag nu :) Världen är att bra mystisk.. Satt här ensam hemma och funderade över meningen med livet å allt där till och går in på Google för att försöka hitta en gammal blogg som jag en gång hade läst för längesedan. Visste inte vad han som skrev den hette men visste ungefär vad som skrevs i den bloggen. Sökte på exakt följande "båten ö allt du äger är ingenting värt skolan". Det är några av dom orden jag visste som fanns med i hans blogg. MEN så finner jag DIG i resultatlistan på Google :P Det tkr jag är en ren slump, tänk så mkt bloggar som finns ocg miljoner med andra sidor över hela världen men så hittar jag en som jag "känner". Jag vet vem du är och du vet vem jag är. Vi känner väll egentligen inte varndra men vi vet vilka vi är iaf :) Har ju umgåtts/festat nåra gånger tsm iaf, men nu var det dock ett bra tag sen... Ville bara lämna ett spår efter mig och säga att jag tyckte det var märkligt att jag hittade dig som jag kände. Har ju bott i Molkom en stor del av mitt liv. Bor nu i Kd.



Blir säkert att jag smyger in på din blogg någon mer gång :) Hoppas att det löser sig för dig, angående det i din blogg!! Hade så bra! Take Care



/Jag som inte vågar avslöja mig

2011-01-23 @ 20:27:40

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0